Hej.
Tänkte skriva några rader för nu är det fan på tiden.
Idag har jag varit och köpt semlor och gått på bio med Linus (good luck chuck).
Det känns som om världen rasar samman.
En ganska sjuk känsla faktiskt...
Jag kan inte stoppa tiden, spola framåt eller bakåt.
Tiden bara går och jag vill bara stanna.
EN sekund.
Reflektera och göra allt bra igen.
Men jag kan inte göra nånting.
Det kommer till en punkt i livet då man måste börja ta ansvar.
Ansvar över sitt liv och vad man gör med det.
Fast jag vette fan när jag ska börja göra det…haha.
Till hösten kanske?
Usch.
Jag vill att det här året bara ska vara över.
Man peppar på att det nya året ska bli ett ”bra år”.
Det säger man varje Nyårsafton.
Men vafan…
Sen händer saker, folk försvinner och man hinner inte ens fatta det fören tiden har gått om en. Med ett jävla försprång också för den delen.
Det här inlägget kanske låter värsta deppigt, och visst lite sorgligt är det väl.
Men jag känner mig inte särskilt ledsen.
Jag kan inte ändra på det som redan hänt.
Men jag kan i alla fall försöka att ändra på framtiden.
Man kan se det här som ett nytt steg.
Sen om det är i rätt riktning visar sig. Haha.
Don't feel sad...
Tomorrow is another day
0 kommentarer:
Skicka en kommentar